Skrivet av: L | 10 november, 2017

Viktig information till eritreaner som fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande innan 2017-06-21


Eritreanska ungdomar i fängelse i Libyen, Foto IRIN 

Migrationsöverdomstolen meddelade den 21 juni 2017 dom i mål UM 7734-16
MIG 2017:12). Målet gällde huruvida en eritrean som lämnat Eritrea illegalt och
undanhållit sig nationaltjänsten ska anses vara flykting. Domen är viktig för många
eritreaner. Migrationsverket skriver en rättslig kommentar om domen den 29 juni
2017.  Läs kommentaren i sin helhet här. 

Migrationsverket skriver om domen:  ”Båda dessa handlingar – illegal utresa och
undanhållande 
från nationaltjänstgöring – uppfattas därmed tillsammans eller
var för sig av 
regimen som oppositionella handlingar. Och det straff som väntar
en sådan 
person vid ett återvändande kan således kopplas till förföljelsegrunden
tillskriven politisk uppfattning.

En eritrean som gör sannolikt att han eller hon lämnat Eritrea illegalt riskerar
således flyktinggrundande behandling vid ett återvändande. Detsamma gäller
då en person gör sannolikt att han eller hon har hållit sig undan
nationaltjänstgöring.”

Domen innebär att fler eritreaner än tidigare kan anses vara flyktingar.
Detta kan ha stor betydelse för eritreaners möjligheter till att kunna
förenas 
med sin familj. 

Den som  blivit klassad som flykting har rätt att förenas med
sin familj men den som har fått skyddsstatus som alternativt skydds-
behövande och ansökte om asyl efter 24 november 2015 har endast i
undantagsfall rätt till familjeåterförening.

Om man har klassats som alternativt skyddsbehövande och nu vill försöka få
fram en ändring till att man skall anses vara flykting måste man  göra en ansökan
om detta hos Migrationsverket. Se nedan med länk till blanketten.

Det spelar ingen roll om det gått en tid sedan beslutet.  Så här skriver
Migrationsverket i sin kommentar till domen angående ärenden där beslut
redan har fattats:

”Handläggning i ärenden där beslut i frågan
om uppehållstillstånd fattats

Personer som fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande
och därmed erhållit alternativ skyddsstatusförklaring och som med anledning
av domen från Migrationsöverdomstolen anser sig ha rätt
till flyktingstatusförklaring, får hänvisas till att lämna in en ansökan
om flyktingstatusförklaring. Om ärendet inte prövats av domstol kan
omprövning enligt 13 kap. 13 § utlänningslagen bli aktuellt.
I överklagade mål om statusförklaring torde det, om förutsättningarna
för flyktingstatusförklaring i målet är uppfyllda, i de flesta fall vara riktigt
att medge bifall till överklagandet. Om ärendet ännu inte är överlämnat till
domstol finns en skyldighet för verket att ompröva beslutet enligt
13 kap. 13 § första stycket utlänningslagen om förutsättningarna är uppfyllda.”


Ansökan om skyddsstatusförklaring görs på denna blankett som finns på Migrationsverkets
hemsida.  Ansökan kostar ingenting.  Jag har försökt att få information från Migrationsverket om hur lång handläggningstiden för detta slag av ärenden kan tänkas bli men det har inte gått. Jag tror att man får räkna med en lång handläggningstid. Eventuellt lika lång som de aktuella tiderna för handläggning av asylärenden.

Så här skriver Migrationsverket i sin senaste prognos från oktober angående handläggningstider av asylärenden:

”I jämförelse med föregående prognos antas något färre äldre ärenden avgöras 2017. Eftersom den
genomsnittliga handläggningstiden påverkas i stor utsträckning av hur många äldre ärenden som avgörs
– så minskar antagandet om den genomsnittliga handläggningstiden för 2017 från 15 månader i
föregående prognos till 14 månader. Då en del av de äldre ärendena som i föregående prognos
planerades att avgöras 2017 riskerar att avgöras 2018 så ökar antagandet om den genomsnittliga
handläggningstiden 2018 från 10 månader till 12 månader. Ärenden som inkommer andra halvåret 2018
kommer dock att ha en avsevärt kortare handläggningstid.”

 


Kategorier

%d bloggare gillar detta: