Skrivet av: L | 27 juli, 2017

Om anknytningsärenden i den nya prognosen från Migrationsverket


Foto: privat

Migrationsverkets senaste verksamhets- och utgiftsprognos har nu publicerats 2017-07-26. Hela dokumentet kan läsas här.  Nedan har jag kopierat in den text  ur prognosen som handlar om handläggningen av anknytningsärenden. Som framgår av texten kommer väntetiderna att vara fortsatt långa.  Det talas om  väntetider på 13 månader under resten av 2017 – början av 2018 för att sedan mot slutet av 2018 gå ned till till 9 månader. OBS: Detta är  bara en prognos och tiderna kan alltså komma att ändras både uppåt och nedåt.

******************************************************************************************************

”4.1.1 Inkomna ärenden

Jämfört med föregående prognos sänks antalet inkommande anknytningsärenden
med 8 500 för 2017  och 6 000 ärenden 2018. För resterande del av prognosperioden
sker en sänkning med 5 000 per år. Att 
inkommande anknytningsärenden sänks även
i denna prognos beror på ett sänkt antagande om antalet 
inkommande asylärenden,
en högre grad avslag inom asylprövningen, effekter av den tillfälliga lagen och

gränsproblematiken i Mellanöstern.

Takten i antalet beviljade asylärenden och den tillfälliga lagen påverkar anknytnings-
ärenden. 
Under senhösten 2016 avgjordes många asylärenden på Migrationsverket.
Andelen som beviljades asyl i 
Sverige var hög, vilket genererade en ökad anhörig-
invandring under slutet av 2016 och början av 201736. I  förhållande till föregående
prognos sänker Migrationsverket prognosen för antalet asylsökande till 
Sverige för
hela prognosperioden (se del II avsnitt 1). Hur många som kommer till Sverige och
slutligen får 
uppehållstillstånd för asyl har betydelse för antalet anknytningsansökningar.
Till detta kommer längre handläggningstiderna inom asylprövningen under 2017 och 2018
som förskjuter en eventuell  följdinvandring. De gränshinder som finns i Mellanöstern
försvårar fortfarande för många anhöriga att ta 
sig till en utlandsmyndighet för att
ansöka om uppehållstillstånd. Gränsproblematiken förväntas bestå
och drabbar främst
syrier och statslösa.

Den tillfälliga lagen leder successivt till att färre som beviljas asyl har rätt till familje-
återförening. Efter att 
den tillfälliga lagen upphör vid halvårsskiftet 2019 antas fler
asylsökande till Sverige. Migrationsverket uppskattar att det finns en relativt stor
grupp sökande, som avstått från att lämna in en ansökan om 
anhöriginvandring
under den tillfälliga lagen, som kan komma att välja att lämna in sin ansökan vid en

återgång till utlänningslagens bestämmelser.

4.1.2 Avgjorda ärenden

Migrationsverket sänker prognosen för antalet avgjorda anknytningsärenden,
även för 
förlängningsärenden, gentemot föregående prognos innevarande år samt
2019 till 2021, för 2018 är 
prognosen oförändrad. I och med att verket räknar med
färre antal inkomna ansökningar så påverkar 
sänkningen av avgjorda inte målet
med att väsentligt minska den öppna balansen. Migrationsverket har 
bedömt att det
behöver vara färre ärenden i arbetande balans för att kunna hålla förordningsstyrda

handläggningstider på högst nio månader. Förordningsstyrda handläggningstider för
den absoluta 
majoriteten ärenden beräknas nås under andra halvan av 2018. För-
ändringen innebär att balansen i slutet 
på 2018 beräknas till 12 800 i stället för 20 000
som angavs i föregående prognos. Den nya nivån på den 
arbetande balansen på 10 500
förväntas kunna nås i slutet på 2019. Den öppna balansen för 
anknytningsförlängningar
är i princip oförändrad.

Antagandet om produktiviteten justeras nedåt i denna prognos. Det beror bland annat
på att 
Migrationsverket helt har övergått till att använda aktivitetsrapporteringen som
underlag för 
produktivitetsberäkningen (se, del I avsnitt 1.5.3).

De vanligaste nationaliteterna inom anhöriginvandring till Sverige 2017 är syrier,
eritreaner, somalier, afghaner, statslösa och irakier.  

Som en effekt av den tillfälliga lagens införande är det möjligt att antalet avslag
kommer att öka under 
slutet av året i den mån som kraven gällande försörjning och
bostad inte är uppfyllda. 
Många av de åtgärder i den nationella handlingsplan som
lämnades till regeringen i slutet på mars i år är 
genomförda. Dock så återstår en del
åtgärder som skulle varit genomförda under första halvåret 2017.

Bland annat har delar av utvecklingen i handläggningsstödet E3 försenats på grund
av att 
prestandatesterna inte gett acceptabla resultat. Avarbetningen av de äldre
anknytningsärendena tar mer 
tid än tidigare bedömts, vilket leder till att implemen-
teringen av delar i handlingsplanen har senarelagts. 
Migrationsverket har en metod
som tillämpas under avarbetningen och en annan metod som ska 
tillämpas när
avarbetningen är klar vilket påverkar produktiviteten. Detta innebär att en
förskjutning av 
de produktivitetsförbättringar som förväntas av åtgärderna tidigast
kan ske mot slutet av 2018.

Handläggningstiderna antas stabiliseras runt ungefär 13 månader i
genomsnitt under andra halvåret 
2017 och första halvåret 2018 på
grund av avarbetningen av de äldre ärendena i balansen. Under andra

halvåret 2018 förväntas den absoluta majoriteten anknytningsärenden
nå en förordningsstyrd 
handläggningstid på högst nio månader.”


Kategorier

%d bloggare gillar detta: