Skrivet av: L | 3 juli, 2017

Problem i eritreanska anknytningsärenden – kontakter med hemlandets ambassader eller ej?


Eritreanska flyktingar på gränsen mellan
Italien-Frankrike, Foto: IRIN

 

 I en debattartikel i Göteborgsposten den 29 maj 2017 skriver  Zehaie Keleta (S) och Tomas Magnusson om problem med det eritreanska konsultet i Sverige och deras agerande mot eritreanska flyktingar i Sverige.

De riktar sig i artikeln bland annat direkt till Migrationsverket och skriver:

”Migrationsverket ställer krav att eritreanska flyktingar ska ha kontakt med eritreanska ambassader eller konsultat för att få sina ärenden i Sverige handlagda. Det innebär att om man behöver id-handlingar i till exempel familjeärenden, så måste flyktingen eller anhöriga söka upp ambassad, be regimen skriftligt om ursäkt för flykten, och börja betala skatt till den regim som orsakat flykten. Detta krav från Migrationsverket stämmer inte överens med den omsorg som asylärenden ska handläggas och är inte förankrat i svensk politisk tradition.

Migrationsverket måste också upphöra att kräva att familjemedlemmar som söker familjeåterförening med asylbeviljade personer i Sverige tvingas besöka ambassad och på samma sätt be om ursäkt till regimen. Dessutom riskerar de som besöker exempelvis Eritreas ambassad i Sudan att sändas tillbaka till Eritrea, vilket Migrationsverket rimligen ska ta hänsyn till!”

Några veckor innan debattartikeln  i GP publicerades presenterade Migrationsverket  en Temarapport om Eritrea som fokuserade på om det är rimligt att kräva att  släktingar till eritreanska flyktingar tar kontakt med sitt hemlands ambassader när de befinner sig utanför hemlandet till exempel för att ansöka om pass när de söker tillstånd för att familjeåterförenas med en flykting i Sverige.

Så här skriver Migrationsverket om innehållet i rapporten: ”Temarapporten syftar till att belysa omständigheter av relevans vid bedömning av huruvida familjemedlemmar till eritreaner med skyddsbehov bör kunna hänvisas till eritreanska beskickningar i utlandet vid ansökan om uppehållstillstånd grundat på anknytning.

Ansatsen är att under rådande förutsättningar med ett begränsat informationsläge söka tydliggöra specifika förhållanden som berör familjemedlemmar från Eritrea. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de eritreanska beskickningarna i Tel Aviv och Khartoum.

För att ge läsaren kontextuell förståelse för de mer övergripande förutsättningarna som berör familjemedlemmars kontakt med hemlandets myndigheter inleds rapporten med en bakgrund om den eritreanska statsmakten och dess styrelseskick. Därefter följer avsnitt med ett urval av ämnen som Lifos bedömer vara relevanta i sammanhanget; hemlandspass, familjemedlemmars överträdelser mot eritreansk lagstiftning eller andra nationella förpliktelser, bestraffning av familjemedlemmar till personer som deserterat/hållit sig undan nationaltjänst, tvåprocentsskatt, s.k. ångerbrev samt förhållanden för eritreaner i Sudan. Landinformationen kompletteras med avsnitt innehållande Lifos kommentarer.”

Rapporten från Migrationsverket finns att läsa HÄR.


Kategorier

%d bloggare gillar detta: