Skrivet av: L | 27 april, 2017

Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos

cof

Migrationsverket presenterade den 2017-04-26 en ny prognos till regeringen över hur man ser på migrationsfrågorna och sitt arbete med dem. Här nedan har jag kopierat in det som står i dokumentet om anhöriginvandring:

2.4 Tillståndsrelaterad omvärldsanalys, (Sidan 40 i dokumentet)

Effekterna av den tillfälliga lagen på anhöriginvandring

Sedan den tillfälliga lagen infördes har Migrationsverket antagit att anhöriga till de som beviljas asyl kommer att ansöka med cirka tre månaders förskjutning efter att personen i Sverige fått sitt beslut. Detta antagande grundar sig i att lagen ger utrymme för undantag från försörjningskrav om ansökan inkommer inom tre månader från beslutet. När konsekvenserna av lagstiftningen nu börjat klarna, har Migrationsverket kartlagt dessa förskjutningstider på nytt.

Kartläggningen visar att de sökande anpassat sig till den tillfälliga lagen i mindre omfattning än som tidigare antagits och stora mängder ansökningarregistreras inte inom tre månader. Eftersom en stor del av anhöriginvandringen för förhållanden som existerat innan en person bosatts i Sverige är asylrelaterad, kan en förklaringsfaktor vara att de sökand befinner sig i konfliktområden eller i länder där väntetiderna på utlandsmyndigheterna är mycket långa.

I föregående prognos redogjorde Migrationsverket för väntetiderna på de olika utlandsmyndigheterna.  Bedömningarna försvåras av att datumet för en ansökan vid vissa utlandsmyndigheter motsvarar datumet för när en ambassad har möjlighet att ta in och registrera ansökan, inte när den sökande vill lämna in den.

Migrationsverket bedömer dock att tidsförskjutningen för resterande del av prognosperioden blir något kortare under 2017, för att därefter återgå till den tid som rådde före den tidsbegränsade lagen trädde i kraft. Denna anpassning kan ske genom möjligheten att lämna in en elektronisk ansökan, som registreras när den sökande själv väljer att ansöka.

Kartläggningen visade också att antalet anknytningar per beviljat asylärende gått ner sedan senhösten 2016 för flera av nationaliteterna. Den främsta anledningen tros vara den tillfälliga lagen. Nivåerna per nationalitet bedöms vara konstanta för perioden utifrån den nu antagna nivån. Både antalet anhöriga per beviljat asylärende och förskjutningen mellan beviljad asyl och inkommen ansökan kan behöva justeras i takt med att lagstiftningens effekter visar sig.

En del av de som saknar rätt till familjeåterförening under den tillfälliga lagen antas fortfarande inkomma med ansökningar. Dock med en avtagande andel fram till 2019. Detta på grund av det undantag i lagstiftningen som ger möjlighet att vissa anhöriga ska få familjeåterförenas även om anknytningspersonen i Sverige inte har rätt till det. Desto tydligare restriktiviteten i tillämpningen blir, desto färre antas ansöka. Från och med juli 2019 antas samtliga som beviljas asyl åter ha rätt till familjeåterförening.

Andra påverkansfaktorer för den kommande anhöriginvandringen till Sverige

Gränsproblematiken i Mellanöstern fortsätter att försvåra framför allt för syriers möjlighet att ta sig över gränser för att ansöka om anhöriginvandring vid utlandsmyndigheterna. Utvecklingen förväntas bestå och det finns inget som tyder på att gränserna i Mellanöstern kommer att bli lättare att transitera framöver. Tvärtom så avser Turkiet att färdigställa en mur mot gränsen till Syrien under 2017. Libanons och Jordaniens gränser är fortsatt i princip stängda för syrier. Förmodligen befinner sig majoriteten av de syrier som ansöker om familjeåterförening redan på flykt i det land där de ansöker vid svensk utlandsmyndighet. Andra lyckas ta sig över gränserna genom att smugglas in.

 

I februariprognosen illustrerades att elektroniska ansökningar var vanligare än pappersansökningar under Denna utveckling fortsätter under 2017 och elektroniska ansökningar är stadigt ökande. Syrierna står för en väldigt hög andel elektroniska ansökningar, något som delvis beror på gränshinder mot grannländerna. De är lättare för dem att skicka in en ansökan i elektronisk form snarare än att lämna in en pappersansökan vid en utlandsmyndighet. För somalier är andelen  pappersansökningar stor och några förändringar i detta väntas inte i närtid.

MiÖD-domen som beskrivs i avsnitt 2.1 ovan kommer sannolikt att påverka anhöriginvandringen till Sverige. (Min kommentar: dom angående utvisning av underårig pojke till Afghanistan) Om fler BUV (BUV= Barn Utan Vårdnadshavare) som ansökte före den 24 november 2015 beviljas alternativ skyddsstatus kommer förmodligen anhöriginvandringen att öka till följd av domslutet. Dessa ärenden kommer att behandlas enligt den ordinarie lagstiftningen där alternativ skyddsstatus innebär permanent uppehållstillstånd vilket i sig möjliggör anhöriginvandring.


Kategorier

%d bloggare gillar detta: