Skrivet av: L | 23 september, 2014

Migrationsverkets + min kommentar till domen i målet om två-årsregeln

 Minolta DSC

Så här skriver Migrationsverket på sin hemsida.  Det är den kommentar som de har utlovat till mitten av september 2014.

Här nedan har jag försökt att skriva lite mer klarläggande angående domen från Migrationsdomstolen från den 14 augusti 2014 och vad som är viktigt att tänka på. Framförallt vill jag också tala om  konkret vem domen inte gäller!!

Domen berör två huvudfrågor.

  1. Hur skall man tolka begreppet ”stadigvarande sammanbott utomlands” enligt 5 kap. 8 § utlänningslagen?
  2. När kan man få det som kallas bevislättnad i fråga om identiteten? Att få bevislättnad i detta fall innebär att kraven sänks från styrkt identitet till sannolik identitet. Särskilt viktigt för somalier eftersom de inte har några möjligheter att styrka sin identitet. De kan inte få pass som svenska myndigheter accepterar och somaliska dokument som tex födelsebevis eller ID-kort accepteras inte heller om de utfärdats efter 1990. Somaliska pass som Sverige accepterar kommer inte att gå att få inom en överskådlig framtid. Det krävs först en fungerade folkbokföring. Något som idag inte alls existerar i Somalia.
  3. Så här säger domstolen om fråga 1 – ”stadigvarande sammanbott utomlands”

Först och främst måste makarna ha sammanbott utomlands.

Detta innebär att domen INTE medför någon ändring när det gäller bedömningen i de ärenden som rör familjer som bara har sammanbott i Sverige.

Efter att man fastställt att makarna har sammanbott utomlands gör man en helhetsbedömning – det vill säga att man tittar på flera saker när man skall bedöma om makarnas sammanboende utomlands kan anses som stadigvarande.

Några av de saker man särskilt tittar på och undersöker är:

Makarna måste ha lämnat samstämmiga uppgifter som inte kan ifrågasättas om:
– sina identiteter,
– sitt förhållande,
– sina äktenskap
– sitt sammanboende.

Man tittar också på det maken/makan i Sverige sagt i sin asylansökan. Man tittar också noga på vad som skrivits i ansökningspapprena samt vad som sagts i intervjuerna med den som söker och den som finns i Sverige. Det som sägs vid ntervjuerna skrivs ned och man kan alltid begära att få kopior av dem om man inte är säker på vad som skrivits ned. Det får till exempel inte vara så att den ena maken säger att dom bodde ihop i sju månader år 2012 och den andra säger att de bodde ihop i fem månader 2013. Då säger de inte samma saker och kommer då att riskera ett avslag på sin ansökan. Samma sak gäller för berättelserna om förhållandet, äktenskapet och sammanboendet. OBS: Uppgifter om tider är viktiga. Mycket viktiga. Se till att alla uppgifter om tider stämmer överens. Om det varit ett avbrott i sammanboendet orsakat av omständigheter som makarna inte kunnat råda över tex på grund av strider eller liknande –  berätta om det!

Det är också viktigt att i ansökningar och intervjuer berätta om hur man har upprätthållit sitt förhållande bl.a. genom regelbundna kontakter per mail, chatt, telefon, Skype, besök m.m. Det kan också vara genom att man kanske gjort flera ansökningar om familjeåterförening och till exempel att man skaffat ytterligare barn. Genom att berätta om detta visar man på att man hela tiden har tänkt att fortsätta att bo tillsammans så snart det är möjligt.

 

Så här säger domstolen i domen om fråga 2 – Klarlagd identitet

 

För att beviljas uppehållstillstånd pga anknytning krävs inte bara sammanboende utomlands utan det krävs också att identiteten är klarlagd. Enligt en dom från Migrationsöverdomstolen från januari 2012 kan barnfamiljer i vissa fall få sk bevislättnad. Principen om bevislättnad innebär enligt denna dom att det är tillräckligt att sökanden gör sin identitet sannolik i ärenden om familjeåterförening när en DNA-analys styrker föräldraskapet till ett gemensamt barn med anknytningspersonen.

Migrationsöverdomstolen säger i sin dom från 15 augusti 2014 att det inte är en förutsättning att både föräldrar och barn levt tillsammans utomlands för att bevislättnad avseende identiteten ska kunna tillämpas. Barnet/barnen kan vara födda i Sverige. Men notera att det fortfarande är en förutsättning att makarna stadigvarande sammanlevt utomlands för att man skall kunna tillämpa bevislättnaden!!

Vidare bör det, som i MIG 2012:1, göras en proportionalitetsbedömning och i målet ansågs intresset av familjeåterförening väga tyngst. Det krävdes alltså inte klarlagd identitet, utan det räckte att mannen gjorde sin identitet sannolik.

Vad är då sannolik identitet? Bägge makarna hade lämnat samstämmiga uppgifter om sina identiteter och sitt förhållande.  Det beaktades särskilt att hustrun i sin asylansökan hade uppgett mannen som sin make. Mannen var enligt DNA-analys far till barnen. Mot bakgrund av dessa omständigheter ansåg Migrationsöverdomstolen att mannen gjort sin identitet sannolik.

 

 


Kategorier

%d bloggare gillar detta: