Skrivet av: L | 29 oktober, 2018

Aktuellt kring familjeåterföreningsfrågor!

 

Bloggen har inte uppdaterats sedan i juni på grund av att jag drabbades av en stroke i höger öga och helt tappade synen på det ögat. I vänster öga har jag dålig syn sedan länge. Jag har därför stora svårigheter att läsa och skriva. Jag kommer nu få hjälp med att uppdatera bloggen av Elias Nygren, flyktinghandläggare på min gamla arbetsplats Sociala Missionen, något jag är tacksam över! Jag kan även fortsättningsvis svara på frågor som rör migration, då helst per telefon. Om man kontaktar mig via mail, skriv då helst med stora bokstäver. Mina kontaktuppgifter: lenacrosell@gmail.com och tel: 086676763.

Under hösten har det kommit olika rapporter som berör familjeåterförening på olika sätt. Man tar bland annat upp vad som kommer att hända efter att den tillfälliga lagen upphör att gälla i juli 2019 samt vilka konsekvenser lagen har haft för familjeåterförening. För den som är intresserad följer här länkar till tre rapporter.

1. Migrationsrättens framtid – en redogörelse för de juridiska riskerna med att förlänga den tillfälliga lagen.

Rapporten är utgiven av Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar

2. Tillfälliga utlänningslagens humanitära konsekvenser

Rapporten är utgiven av svenska Röda Korset

3. Familj, medborgarskap, migration – Sveriges politik för anhöriginvandring i ett jämförande perspektiv

Rapporten är utgiven av Delmi (delegationen för migrationsstudier) och författad av Karin Borevi. Rapporten lanserades vid ett seminarium i september som TV-sändes. Seminariet går att se på Delmis hemsida.


Teckning  gjord av somaliska barn
(Från boken One day we had to run, UNHCR)

Migrationsverket har kommit med en rapport som behandlar Somalisk familjerätt och vårdnad om barn. De skriver så här om grunden till att de kommit med rapporten:  ”Denna rapport om vårdnad av barn i Somalia har tagits fram efter förfrågan från Migrationsverkets Medborgarskapsenhet. Rapporten syftar primärt till att redogöra för vad som generellt sett gäller rättsligt avseende vårdnadsfrågor i Somalia.”

Rapporten kan läsas här i siin helhet.

Jag skrev år 2014 här på bloggen om somaliska ”adoptioner” av släktingbarn genom det begrepp som kallas kafalah och  som är sharialagstiftningens motsvarighet till vår adoption.  Läs mer om detta här. Släktingbarn som tagits om hand av somalier som söker om att förenas med någon i Sverige är vanligt i familjeåterföreningssammanhang.

Jag vet  inte vad som hänt med frågan. Det är ett tag sen jag skrev om den så jag  skall försöka följa upp det hela och återkomma. I Lifos nya rapport står det endast att adoption inte förekommer i Somalia men jag har inte hittat något om släktingbarn och vårdnaden om dem.


Fatumo Osman,  Foto:  Alexander Donka,
Lånad från artikel i Vårdfacket

För en tid sedan fick jag syn på en liten notis som handlade om en somalisk kvinna, Fatumo Osman,  som skrivit en doktorsavhandling om somaliskt föräldraskap inom ämnet medicinsk vetenskap.  Somaliskt föräldraskap är en fråga som jag diskuterat många gånger både med somaliska vänner eller  med svenskar som på olika sätt kommer i kontakt med somalier i Sverige.

Jag skickade ett mail till Fatumo och frågade om det gick att få tillgång till hennes avhandling och fick snabbt svar och så småningom kom också ett paket med boken in genom min brevlåda i dörren. Avhandlingen (hela texten finns här)  som bara finns på engelska  har titeln:  Ladnaan – Evaluation of a culturally tailored parenting support program to Somali-born parents. 

Ladnaan är somaliska för välmående för kropp och själ.  Den metod för föräldrastöd som presenteras i avhandlingen är en intressant och klokt upplagd metod för att på bästa sätt ge stöd till vilsna somaliska föräldrar.  Metoden innebär att med hjälp av somalisktalande stödpersoner bland annat förmedla faktakunskaper om det svenska samhället, information om konventionen om barnets rättigheter, lagstiftning.m.m. och hur man bäst skall kunna ge sina barn en bra tillvaro i ett nytt land i en situation som är komplicerad för både föräldrar och barn. Hon har lyssnat på föräldrarna och vad de velat ha.

Läs här artikel om Fatumo Osman  och hennes avhandling från tidningen Vårdfacket 2018: ”Fråga så når du fram.” 

Artikel om Fatumo Osman från Dagens Nyheter:

 


Fotografiskt montage av den syriske bildkonstnären Moustafa Janos

Sveriges Radio berättade i april om den syriske bildkonstnären Moustafa Janos som trots att han hade tillstånd att leva i Sverige inte orkade leva utan sin familj längre utan bestämde sig för att återvända till Mellanöstern.  Familjen, hustru och tre barn,  hade sökt uppehållstillstånd för att återförena sig med honom i Sverige men fått avslag på grund av försöjrningskravet.

Allt fler får avslag på samma grund som Moustafa Janos familj – de uppfyller inte försörjningskraven.  Lyssna här till ett reportage från Sveriges Radio i april 2018 om att antalet avslag ökat under våren 2018.

Hör hans berättelse om den komplicerade situationen och läs mer på Sveriges Radios hemsida.

Moustafa Janos har under sin tid i Sverige ställt ut sin konst på många ställen bland annat i Stockholm på Fotografiska Museet. 

Vad gäller om försöjrningskrav? Läs mer här.

Skrivet av: L | 28 maj, 2018

Om väntetider vid svenska ambassader mm


Utrikesdepartementet, Foto: UD

 

Hemsidan Sweden Abroad som jag tidigare har rekommenderat som en bra källa för att få information i frågor som rör tillstånd pga anknytning har sedan en tid blivit mycket sämre än tidigare. Den är numera skriven i glada färger men det faktiska innehållet gör ingen glad.

Någon information till utländska medborgare som vill ha information om hur man söker tillstånd pga anknytning finns egentligen inte längre på hemsidan utan man hänvisas till Migrationsverkets hemsida. Jag har fått veta från UD om att man arbetar med att få till stånd bättre information i migrationsfrågorna  på Sweden Abroad men vet inget om när detta  kommer att finnas på plats. Jag försöker uppdatera bloggen med mer  information så snart jag har någon ny sådan. 

En glädjande nyhet finns dock att berätta, se nedan om ambassaden i Sudan.

Ambassaden i Khartoum, Sudan: Väntetiden för att få komma på intervju tycks nu vara nere på cirka 5,5 månader.  Både tillgång på personal och lokaler har byggts ut. En stor skillnad från hur det såg ut för några månader sedan.

Ambassaden i Beirut, Libanon:  UD:s planeringsavdelning har i förra veckan meddelat mig följande:

”Rörande ambassaden Beirut och migrationshanteringen, så kommer Beirut i dagarna överta ansvaret för viseringshanteringen från ambassaden Amman. För den sökande kommer den förändringen inte märkas nämnvärt eftersom det är en extern tjänsteleverantör (VFS) som man fortsatt vänder sig till.

När det gäller hanteringen av anknytningsärenden är det i stort inga förändringar jmf med tidigare. Det är fortsatt honorärkonsulatet i Beirut som sköter den hanteringen på samma vis. Det kommer dock vara ambassaden Beirut som styr detta istället för Amman, men inte heller här kommer det märkas för den sökande.

Alla kontaktuppgifter och andra ordningsfrågor kommer synas på Sweden abroad. Den kommer bli  uppdaterad inom kort.

Det är fortsatt samma grupper som kan hanteras vid honorärkonsulatet, libaneser och statslösa från Syrien och Libanon. Väntetiden för intervju är nu endast några veckor. För syrier i övrigt är det samma sju ambassaders man kan vända sig till.”

OBS: Syriska medborgare kan alltså INTE vända sig till ambassaden i Beirut när det gäller att komma på intervju i samband med ansökan om uppehållstillstånd till Sverige. För dem medför öppnandet av vår ambassad i Beirut alltså ingen lättnad.


Foto: UNHCR

Migrationsverkets avdelning för landinformation, Lifos, kom i december  2016 med en rapport av stort intresse för dem som kommer i kontakt med afghanska ärenden rörande anhöriginvandring.  ”Temarapport: Afghanistan – Medborgarskap, folkbokföring och identitetshandlingar. Den rapporten har nu  uppdaterats i januari 2018.

I rapporten behandlas mycket utförligt bland annat frågor om medborgarskap,  det nationella identitetsdokumentet kallat  Tazkira,  nya och gamla pass mm.

Så här skriver Migrationsverket själva om rapporten:

”Föreliggande rapport syftar till att utgöra ett stöd i utredningar av identitets- och hemvistfrågor som bland annat görs i samband med prövning av asylärenden. Rapporten ger översiktliga beskrivningar av den afghanska medborgarskapslagstiftningen och relaterat förfarande, det afghanska folkbokföringssystemet och dess faktiska funktion samt vanligt förekommande pass- och identitetshandlingar och deras praktiska användning.”

Version 1.1 har uppdaterats med information kring passutfärdande vid Afghanistans ambassad i Stockholm (kap. 6.4).

Ladda ned rapporten HÄR.

I ovanstående  rapport från Lifos hänvisas flera gånger till en annan rapport (skriven av Samuel Hall consulting, en sk think tank)  som särskilt behandlar marginaliserade folkgrupper i Afghanistan. Personer som tillhör dessa folkgrupper kan ha svårt att få tillgång till dokumentation.

Den rapporten som heter ”Jogi and Chori Frosh communities, a story of marginalization, for UNICEF 2011,” kan laddas ned HÄR.

Migrationsverkets avdelning för landinformation har den 10 april 2018 kommit med en uppdatering till en tidigare rapport om förhållanden för afghaner i Iran. Den behandlar också ID-handlingar, Tazkira, pass mm. Uppdateringen är gjord efter en resa till Iran som representanter för Lifos företog i november 2017 tilllsammans med sina kollegor från norska landinfo.

Rapporten ”Afghaner i Iran” kan laddas ned HÄR. 

Norska landinfo har i februari 2018 uppdaterat en tidigare rapport om  ”Temanotat Afghanistan: Tazkera, pass og andre ID-dokumenter”
Rapporten som är skriven på norska kan laddas ned  HÄR. 

Sedan ett bra tag har planer funnits på att inrätta ett system för elektroniska ID-handlingar i Afghanistan.  Processen är i gång.  Men det är inte en lätt fråga att lösa frågor kring hur dessa kort egentligen skall utformas. Här en artikel från Reuters den  8 februari 2018 om vissa av de problem som uppstår under resans gång:  ”Who is an Afghan? Row over ID cards fuels ethnic tension”

 

 


Flyktinglägret Wad Sherifey i Sudan, Foto IRIN

Idag kom  äntligen domen från Migrationsöverdomstolen som vi väntat på när det gällt att hitta en lösning på frågan om ifall eritreaner måste uppsöka sitt hemlands ambassad för att få det hemlandspass som krävts av svenska myndigheter  för att kunna få uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning.

Domstolen skriver i domen att: ”Migrationsöverdomstolen anser att försiktighet måste iakttas med att hänvisa en flyktings familjemedlemmar till att uppsöka hemlandets myndigheter för att skaffa identitetshandlingar. En bedömning måste göras i varje enskild fall om ett sådant krav är proportionerligt. ”

Domstolen pekar på att den eritreanska kvinna och hennes fyra barn som domen gäller bör kunna komma i åtnjutande av en bevislättnad när det gäller deras identiteter. Det ankommer därför på Migrationsverket att göra en DNA-utredning. Man kräver alltså inte längre att de skaffar en passhandling för att styrka identiteten.

Hela domen kan läsas HÄR.


Foto: UNHCR

När man arbetar med/träffar utsatta människor i migrationssituationer, vare sig det är yrkesmässigt eller som volontär, grips man ibland av vånda över att man inte kan göra allt som man skulle vilja kunna göra. Man får ta del av berättelser om svåra situationer  och händelser och blir ofta djupt involverad i människors liv för längre eller kortare tid. Man kan inte undgå att beröras  – både på gott och ont.

Jag lyssnade idag på Sveriges Radio P 1 där radiopsykologen Allan Linner svarade på frågor från Anna som bl a  engagerat sig i ensamkommande ungdomar. Hon ställer bland annat frågan:  ”Hur ska jag orka med all sorg och smärta? Hur ska jag kunna ge hopp utan att själv dras med ner i mörkret?

Programmet är en halvtimme långt och väl värt att lyssna på för alla som på något sätt  berörs av dessa frågor.

Länk till programmet finns här

Domen från Migrationsöverdomstolen angående Migrationsverkets krav på att eritreaner måste ansöka om hemlandspass har ännu inte kommit. Jag skrev om detta  i september 2017 här.  och här.

I Sveriges Radios program Studio ett togs frågan upp i ett inslag  idag den 1 mars 2018 – ”Barn fast i Etiopien i väntan på beslut från Migrationsverket”.

. Lyssna och läs här. 

Radions rubrik på programmet  blir lite missvisande. Vi väntar alla på Migrationsöverdomstolens beslut i målet som handlar om kravet på passhandling. Även Migrationsverket väntar på detta beslut! Det sas från början att beslutet skulle komma under hösten 2017. Nu är vi framme i mars 2018.

 

 

Foto: Privat

NEDANSTÅENDE TEXT ÄR HÄMTAD FRÅN MIGRATIONSVERKETS HEMSIDA:

————————————————————————————————————————————————————————–

Försörjningskrav

Du som bor i Sverige måste kunna försörja dig själv och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd. Du behöver också ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för er att bo i.

Din försörjning

Du behöver visa att du har regelbundna arbetsrelaterade inkomster så att du kan försörja dig själv och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd. Som arbetsrelaterad inkomst räknas till exempel

  • lön från arbete
  • arbetslöshetsersättning
  • sjukpenning
  • inkomstgrundad ålderspension.

Du uppfyller också kravet på försörjning om du har en tillräckligt stor förmögenhet som du och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd kan leva av.

Din inkomst

Hur stor din inkomst måste vara för att du ska uppfylla försörjningskravet beror på hur stor familjen är och hur hög boendekostnad du har. Du måste ha en inkomst som efter avdragen boendekostnad motsvarar ett så kallat normalbelopp. Det betyder att du efter att bostaden är betalad varje månad ska ha pengar som räcker till bland annat mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar och andra mindre utgifter för tillfälliga behov.

För 2018 är normalbeloppet

  • 4 814 kronor för en ensamstående vuxen
  • 7 952 kronor för sammanlevande makar eller sambor
  • 2 554 kronor för barn till och med 6 år
  • 2 940 kronor för barn 7 år eller äldre.

Din bostad

Du ska ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för er att bo i. För två vuxna utan barn är en bostad tillräckligt stor om den har kök eller kokvrå och minst ett rum. Om barn ska bo i bostaden måste det finnas fler rum. Två barn kan dela sovrum.

Det går bra att hyra bostaden i andra hand, men uthyrningen måste vara godkänd av hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd.

Ni ska kunna använda bostaden från det att dina familjemedlemmar kommer till Sverige.

Undantag från försörjningskravet

Kravet på försörjning och bostad gäller inte dig som

  • är barn under 18 år
  • är flykting eller alternativt skyddsbehövande och som har familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd inom tre månader efter att du har fått uppehållstillstånd. Detta gäller endast om din familjemedlem är din make, maka, sambo, registrerad partner eller barn under 18 år, och om ni inte har möjlighet att återförenas i ett land utanför EU. Du och din partner ska ha en väl etablerad relation. Det betyder att ni ska ha bott tillsammans i minst två år. Om ni har eller väntar gemensamt barn kan en kortare tid än två år vara tillräckligt
  • har en familjemedlem som ansöker om att förlänga sitt uppehållstillstånd.

Older Posts »

Kategorier

%d bloggare gillar detta: